Vinframställning
Mjölksyrade gurkor är ett utmärkt tillbehör till middagen, men också till våriga smörgåsar. Det är värt att äta dem året runt, eftersom de är en källa till värdefulla probiotika som bidrar till att stärka vårt immunförsvar. Dessutom innehåller mjölksyrade gurkor mycket B-vitaminer, vitamin C, K, E samt A. Dessutom innehåller de mycket vatten – de släcker törsten och, vilket är viktigt för den som bantar, minskar suget efter sötsaker och påskyndar ämnesomsättningen. De har en positiv effekt på vår hud och våra naglar, något som främst uppskattas av kvinnor. Detta är bara några av fördelarna med mjölksyrade gurkor. Den främsta är förstås smaken, som även utlänningar beundrar. Vi rekommenderar ett enkelt recept på mjölksyrade gurkor som alltid lyckas!
Det är värt att börja med burkarna. Om vi använder sådana som redan har använts tidigare, se till att de är rena och att locken inte visar spår av rost och går att skruva åt ordentligt. Allt detta för att vårt arbete inte ska gå till spillo.
För 1 kg gurkor behöver du 2 burkar på cirka 1 L. Vi är medvetna om att man oftast förbereder en större mängd på en gång, därför är grundreceptet lätt att dubbla eller tredubbla efter behov.
- Skölj gurkor, krondill och pepparrotsrot i kallt vatten.
- Skär pepparroten i två bitar.
- Dela vitlöken i klyftor (du behöver inte skala den).
- Lägg i botten av burken en kvist krondill, 3 vitlöksklyftor och ca 2,5 cm pepparrotsrot.
- Ställ gurkorna vertikalt så att de ligger tätt. Ovanpå kan du lägga små gurkor horisontellt för att fylla ut burken.
- Förbered saltlagen till gurkorna – till hjälp är salinometer (för varje liter vatten 1 rågad matsked salt).
- Häll den heta lagen över gurkorna i burkarna så att alla gurkor täcks.
- Skruva åt burkarna ordentligt och låt stå i 3 dagar vid 20℃.
- Flytta sedan burkarna till en svalare plats.
- Gurkorna är klara efter ca 2–3 veckor.
Man kan också mjölksyra i stengodskärl; denna traditionella metod ger en utmärkt smak. Bland de obestridliga fördelarna med stengods är dess höga syrabeständighet samt termiska egenskaper som säkerställer hög temperaturstabilitet inne i kärlet.
