Ett mycket viktigt steg i produktionen av hemmagjort vin är att korka flaskorna och låta vinet lagras (mogna). Vinets bouquet och smak beror inte enbart på genomförd jäsning utan i hög grad även på kvaliteten på korkarna och den metod som används för att korka flaskorna.
Vi skiljer på två typer av korkar: naturliga (massiva, agglomererade, laminerade) och syntetiska korkar. De finns i olika former (cylindriska, koniska) och utföranden (t.ex. svampformade och dekorativa korkar). Syntetiska korkar är direkt klara att använda, medan naturkorkar måste förberedas på rätt sätt innan man börjar korka.
De används för viner som är avsedda att drickas snabbt och inte för långtidslagring. Kontaktytan mellan denna typ av kork och flaskhalsen är för liten för att ge ett långvarigt skydd av vinet. Användning av korkapparat krävs inte – korken trycks i för hand.
I hemmiljö räcker det att sänka denna typ av kork i hett vatten i ca 5 minuter eller placera den under lock ovanför kokande vatten. Då blir korkarna steriliserade och mer formbara, vilket underlättar korkningen av flaskor. Tänk på att inte ”fukta” korkarna för länge, eftersom det kan skada dem.
De kräver ingen särskild förberedelse; de kan desinficeras genom skållning eller sköljning med kaliumdisulfit. De lämpar sig främst för unga viner. Det är lämpligt att byta denna typ av korkar vartannat år.
1. Förberedelse av flaskor
För att undvika olika typer av kontaminering ska flaskorna tvättas noggrant med en flaskborste och diskmedel och därefter sköljas väl. Vill du vara 100 % säker på renheten, kan du sterilisera genom att koka i vatten vid 80°C i cirka 10 minuter eller skölja med en lösning av kaliumdisulfit.
2. Fyllning av flaskor
När du fyller flaskorna är det viktigt att vinet luftas så lite som möjligt. En hävert och en tratt underlättar arbetet. Kom också ihåg att lämna cirka 4–5 cm tomt utrymme under flaskhalsens kant.
3. Korkning
Koniska korkar placeras på flaskhalsen och trycks sedan i för hand eller med hjälp av en korkapparat (vald bland tillgängliga modeller).
Cylindriska korkar – sätts i flaskorna efter korrekt förberedelse; användning av korkapparat är nödvändig. Om du behöver korka högst 30 flaskor räcker det med den enklaste handkorkaren i form av en hylsa. Vid större antal flaskor är 2–3-armade korkapparater mest användbara – de kräver mindre kraft och gör samtidigt korkningen snabbare.
Efter korkning bör flaskorna stå upprätt i ett dygn. Det gör att korken anpassar sig till den inre väggen i flaskhalsen. Därefter ska flaskorna läggas horisontellt, vilket i sin tur förhindrar att korken torkar ut (vinet ”sköljer” korken) och säkerställer rätt gasutbyte mellan flaskans insida och omgivningen. Efter två–tre dagar bör du kontrollera att korkarna inte läcker. Om ett läckage uppstår måste korken bytas ut mot en ny.
Tabell för val av korkapparat till korkar som används för typiska vinflaskor (* betyder att en viss korkapparat är avsedd för den angivna typen av korkar):
4. Dekorering
Avslutningen på korkningsprocessen är att sätta på krympskapslar. Det finns flera sätt att krympa kapslarna på flaskhalsarna. Du kan använda en speciell enhet (professionell krympapparat) eller ta till något av följande hushållssätt:
- doppa flaskhalsen med påsatt kapsel i ett kärl med hett vatten (obs – kokande vatten kan skada kapseln!);
- håll flaskhalsen med påsatt kapsel över en ångstråle, t.ex. från en vattenkokare;
- värm en stående flaska med påsatt kapsel med en hårtork från alla sidor – tills kapseln anpassar sig till flaskhalsen.
Användning av en färgad kapsel förbättrar flaskans utseende och skyddar korken, så att vinet kan lagras längre. Det är också värt att använda självhäftande etiketter på flaskorna, där du kan skriva in vintyp, årgång och annan användbar information av detta slag.
FÖRVARING / LAGRING AV VIN
Flaskor med vin, ordentligt korkade och försedda med informationsetikett, ska förvaras i ett torrt utrymme med begränsat ljusinsläpp och vid en temperatur på 10–15°C.
Det är bäst om flaskorna lagras i särskilda ställ avsedda för detta ändamål.
Varje vintyp kräver sina egna förhållanden. Röda viner lagras bäst vid 15–18 °C, vita – vid 10–15 °C och roséviner – vid 9–10 °C. Mousserande viner kräver lägst temperatur: 6–9 °C. I en vinkällare bör den optimala luftfuktigheten vara 65–80 %. För låg fuktighet gör att korkarna i flaskorna krymper och släpper in luft. Det leder till att vinets smak förändras, och kan till och med förstöra vinet. För hög fuktighet riskerar i sin tur t.ex. mögelpåväxt.
Under förvaringen fortsätter de förändringar som utgör vinets mognadsprocess.
Vinframställning